Jag har läst boken Den unge Werthers lidanden som skrevs av Johann Wolfgang von Goethe under romantikens tid.
I boken får man följa Werther som flyttar till den lilla orten Wahlheim, där träffar han Lotte. Men det visar sig att hon är trolovad till en annan, men trots det förälskar han sig i henne. Det bidrar till att Werther blir allt mer deprimerad, eftersom han inte kan sluta älska henne. Det slutar med att Werther begår självmord som enligt honom är den enda utvägen för honom att inte behöva lida.
När jag började läsa boken tänkte jag att jag aldrig skulle förstå någonting p.g.a att den är skriven i dagboksform vilket gör det svårt att uppfatta en handling. Boken skrevs även under 1800-talet som bidrar till det konstiga språket och dem konstiga ordvalen. Nu när jag har läst klart boken har min syn och uppfattning om boken inte ändrats så speciellt mycket.
Jag kan se en koppling mellan boken och epoken som var under den tid som boken skrevs. Eftersom nyckelorden under romantiken bland annat var känsla och drömmar, när Werther skriver i sin dagbok beskriver han sina känslor väldigt starkt. Han skriver även om sina drömmar som är att han vill gifta sig med Lotte och få tillbringa resten av sitt liv med henne. Jag får även en känsla av att det är precis vad Lotte också vill. Eftersom hon blir förkrossad när hon får beskedet om Werthers död, sen i slutet så skriver Johann att man fruktade för Lottes liv, då uppfattar jag det som att hon mår väldigt dåligt. Så personligen tycker jag att Johann har gjort en bra koppling mellan epoken och sin roman, eftersom han använder sig av dem nyckelorden.
Jag skulle inte rekommendera den eftersom jag tyckte den var för rörig och svår att läsa p.g.a av språket och orden i boken. Men om man gillar att läsa lite äldre böcker med ett äldre språk så skulle nog den här boken passa ganska bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.